Fru B i vardagen

Ryggen min mår i dagsläget rätt ok måste jag säga. Jag springer ju inte milen direkt men jag klarar sitta uppe och äta, vara i soffan (ligga) och röra mig mer oberhindrat än för någon vecka sen.  Den här veckan har jag bestämt mig för att sluta med mitt korttidsverkande morfin som jag tar vid behov. Det tar förvisso bort smärtorna helt och hållet men kramperna har minskat och den smärta jag har kan jag klara av utan morfin tycker jag. Jag kör min TENS-apparat istället, gillar inte att bli snurrig i skallen av morfinet och är rädd för att bli beroende. Jag äter ju fortfarande ett morfinpreparat som är långtidsverkande men det märker jag inte av i huvudet på samma sätt. Jag har även plockat bort nattmedicinerna och det fungerar bra utan dem. Toaförhöjningen är väck men glidlakanet släpper jag inte än, det är grymt. 

Även om jag är bättre ligger jag fortfarande mycket och vilar i sängen. Då gör den här killen mig sällskap mer än gärna. 🤪

Min äldsta dotter är hemma från skolan och har hög feber och halsont så vi har delat säng här de senaste dagarna. Jag har varit livrädd för att bli smittad för hosta är inget jag känner mig bekväm med än. Den smärtan är obeskrivlig när man måste hosta eller än värre nysa. Det är en lite panikartad känsla för man vet att man inte kan hindra det, det kommer närmre och närmre man liksom laddar för att kunna parera smärtan. Jag har, peppar, peppar, klarat mig men som grädde på moset har jag blivit magsjuk. Det är dock att föredra mot att nysa eller hosta i mitt läge. Allt jag soppar in i ena änden kommer direkt ut i den andre så det blir en del turer till toaletten. 💩